kvinnorshalsa

Verkligen tack till dom som så glada och trevliga, får en att orka med denna jobbiga tid. Han som har hand om mr röntgen och studien jag är med i gick förbi i korridoren när jag väntade på min strålbehandling. Han stannar och verkligen tar sig tid och frågar hur jag mår . Han lyssnar på vad jag har och säga , tar det till sig. En helt underbar människa, jag är så tacksam för dessa stunder och veta att det faktiskt är så att folk bryr sig på ett äkta sätt och menar det dom säger. Inte det här falska sättet som många människor har inom vården. Men den här personalen jag träffat är enormt engagerade i det dom gör vilket är underbart och se. Tack till er alla att ni finns för mig och alla andra ni hjälper. Ni gör underverk för människors liv vilket jag och min familj beundrar. Kram

Brachybehandling är när de ger strålning rakt i tumören som i mitt fall sitter i livmoderhalsen. Varav bilden så man kan förstå lite hur komplicerat det bli när de ska in med en massa instrument . Den här gången tog det ca . 2 timmar nästa ska ta längre tid . Vanligtvis gör dom denna behandling med epidural bedövning , vilket gör man inte känner något från midjan och ner plus man är vaken. Jag har dålig erfarenhet av just den bedövningen och fick mitt önskemål att bli sövd igenom . Trots jag varit envis och starkt emot epidural från första början har de försökt få mig och ta den och även lugna mitt sinne för den skräck jag har för epidural, så det är både snällt av narcos läk att försöka iaf. Det var en jätte jobbig dag , all personal var så underbara men jag som hade panikångest och inte hade sovit något på hela natten ville bara hem. Ett plus var att jag blev sövd så jag fick ju sova lite i 2 timmar. Medans de gjorde allt de skulle få dit instrument och ståla tumören . När de var klara väcker de alltid en , alla var så glade och berätta att tumören har krympt. Klämde hårt min dotters hand så hon skulle veta att jag visste hon var där. Hon var med mig hela tiden . På uppvaket har jag sånna smärtor så kändes som det brann i underlivet. En hemsk smärta men man fick smärtlindring för det. Men när man aldrig känt någon sån smärta blir man ju lite skraj. Den smärtan tonar ner sig som tur är. Efter jag kom till avdelningen ville jag bara hem, man måste ju äta å dricka , stå å gå så får man åka hem om man klarar allt det. Skyndade på processen så jag fick komma hem. Äntligen få sova.
En hemsk upplevelse men man har inge val bara stå ut om man ska bli frisk , vill bara dela med mig av händelsen . Jag väljer iaf att bli sövd. Må så gott och nu ska jag på strålning å krympa lite till. Kram

Hårt schema denna vecka måndag röntgen för studien jag är med i sen var det en oannonserad ssk från brachybehandlingen som dök upp på det skulle jag ta blodprov och anmäla mig på avdelningen för inläggning över natten. Så de improviserade med att ta blodprov i dagrummet medans ssk n informerade och svarade påfrågor om brachybehandlingen. De alla var underbara , vänliga på alla sätt och vis. Men jag som hade fastat sedan morgonen och fick en spruta på röntgen som gjorde jag blev yr plus fick värsta panikångest attacken på allt. Mådde inge vidare alls. Hann ta två tuggor på en macka innan min strålbehandling kl. 14.00 Allt var bara stress och det är en sak jag faktiskt inte klarar av just nu. Natten blev skit fick dela rum med 4 st andra som ojade sig hela natten, personalen gick in och ut pratades hela tiden.
Jag förstår att dom inte mådde bra men jag mår inte bra när jag inte kan sova. Eftersom jag skulle vara fastande på tisdagen så fick jag inte dricka efter kl.06.00 men jag som hade varit vaken hela natten hann gladeligen dricka kaffe vid kl . 04.30 Helt sjukt hela dagen och natten. Och man har ont och man är supernervös för man inte vet vad som ska hända. Hur man kommer att må. Hade så otroligt grova panikångest attacker att jag höll på gå därifrån flera gånger. Kände bara att nu räcker det , nu orkar jag inte mer. Men som min skyddande ängel ( min dotter) var med mig hela tiden . Frågade hur jag mådde , tog mig igenom denna helvetesdag , jag är så tacksam att jag har henne min älskade dotter . Nu ska jag på strålning men nästa inlägg kommer om brachybehandlingsdagen. Den var inte rolig någonstans, jag har inte återhämtat mig än och väntar en ny nästa vecka.
Tack för att ni finns och kram till er må så gott

När jag fick min diagnos cancer , åkte akut till Danderyd vilket de skickade mig till karolinskai Solna . Idagar eller snarare 1-2 veckor av att inte få veta vad som var fel fanns det i bakhuvudet . Det är cancer kan inte vara något annat. Jag gick igenom hel mitt liv om jag kunde se något tecken . Men det var igentligen inte något speciellt , tänkte mer på att man håller på bli medelålder .
Men ju mer jag tänkte på det ju mer visste jag att det var allvarligt. Förberedd men när läkaren sa du har en tumör på livmoderhalsen 4,6 cm , brast det bara . Hon gick och hämta mina barn som var utanför , kunde inte prata , tårarna spruta . Tackar mina barn som var med mig och det stöd jag får varje dag. Mina änglar!
Tog mig igenom samtalet av den underbara läkaren som verkligen visste vad hon skulle säga.
Hon berätta jag skulle få en egen sjuksköterska som jag kunde ha kontakt med när som helst men att hon hade hand om mig. Min underbara ssk som gjort ordning pärmen med tider och all bra information man behöver veta. Hon ringer och kollar hur jag mår och verkligen ett fint stöd för mig och säkert till alla andra hon har hand om, mycket erfaren och har skinn på näsan , jobbat där länge så jag är i god händer sa min andra läkare. Så verkligen tack till karolinska Solna Radiumhemmet , strålbehandlingen och all röntgenpersonal. Ni är verkligen helt underbara! ?

När jag väl kom in på sjukhuset var det bara leta reda på en toalett , blödde så mycket att spelade ingen roll vad man hade för skydd på sig , de blev nerdränkta direkt . Ju mer jag blödde ju mer chockad blev jag och rädd . Fick lägga mig på en brits och en sköterska kom ställde en massa frågor som jag svarade på så gott det gick . Som tur var hade jag med mig min dotter som kunde förklara en del . Sköterskan satt på armband och satt i en infart och sa att jag snart skulle få träffa läkaren . 

Det hela kom som en stor chock , allt kom från ingenstans , jag förstod ingenting , trodde väl att det var något blodkärl som brustigt . Att det inte var så farligt mer än att det kunde fixa ordningen det genast . 

Ja ha var det dax gå på toa igen , sitter där och tänker jag kommer väl förblöda ihjäl innan jag får komma in till läkaren . " den klingande tanken i mitt huvud , du har bara fem liter blod i kroppen" . Jag börjar känna mig matt och yr och ont i nedre delen av magen . 

När jag kom tillbaka till britsen sa sköterskan att jag skulle få komma in genast . ( i bakhuvudet för stod jag att det var mer allvarligt än jag trodde då de tar in mig så fort när man normalt brukar få vänta i evigheter på sjukhus.

De flesta har varit på gynundersökning och det är verkligen ingen trevlig upplevelse . Men det var bara bita ihop . Först var det en sköterska som sa vad jag skulle göra , sedan kom en jätte trevlig kvinnlig läkare , väldigt ödmjuk som förstår jag var både chockad och rädd , hon undersökte mig det tog lång tid och hon ställde en massa frågor som läkare alltid gör . 

Efter en stund kände jag bara nu har detta tagit så himla lång tid och det är något helt galet . ( Bara jag inte har en alienbäbis där inne , man vet ju inte kollade ju på skräckfilm igår) .

Läkaren frågade om det gick bra och hon visade mig skärmen och helt ärligt var jag så chockad att jag knappt såg skärmen eller knappt hörde vad hon sa . Men hon sa att det ser ut som en förändring och hon vill ta in en läkarspecialist . 

Specialisten började undersöka mig och sa de ska ta cellprover , då kunde jag inte hålla tårarna tillbaka länge . De försökte trösta mig så gott det gick och jag försökte sluta gråta så jag skulle slippa ligga där med benen i vädret när de tog cellproverna . Ont gjorde det men jag fick någon slags bedövning så det inte skulle kännas så mycket . Mina gråt attacker kom och gick och de tog 6 st cellprover , det var lite mer än de brukade . 

Under undersökningen pratade läkarna med varandra ganska tyst och förstod att det var något som inte var bra men dom svarar ju inte på såna frågor när dom inte vet säkert . 

Jag fick Cyklonova 500 mg som är en blodhämmare så man inte blöder så mycket . Skulle ta det 2 gånger 4 ggr om dagen . 

Sedan fick jag komma ut till min dotter vid britsen även  min son hade hunnit komma , de hade också förstått att det var något allvarligt . Fick prata med sköterskan igen som berätta lite om att jag skulle få komma tillbaka , de skulle skicka en remiss . 

Jag gillar verkligen inte sjukhus så jag hade brottom därifrån , höll på gå   hem med infarten/nålen i armen men sköterskan sa att den ska vi nog ta bort innan du går och så ska du få en värktablett innan du går . 

Innan jag åkte hem gick jag på apoteket köpte alla bindor , tamponger man kan tänka sig , här ska det finnas resurser och inte blöda igenom någonstans tänkte jag.

Jag kände jag hade förlorat mycket blog ca 1 ½ liter , blev väldigt matt och blek , ville bara ligga ner och kraftig smärta i nedre regionen av magen . 

Tog en plaspåse att sitta på eftersom det tar ganska lång tid ock hem från sjukhuset . Hann in långt förän det rann över , något att tänka på om det skulle hända . 

Väl hemma tog mina underbara barn hand om mig fick god mat och en massa nyttiga saker som jag kommer att tips om i ett annat inlägg.